Like a dream - chapter 15

Dom for hem till Frida för att hämta packningen och så att Frida kunde säga hejdå till hennes familj. När det var avklarat for dom iväg till Hartsfield-Jackson Atlanta International Airport.

- Bahamas here we come! sa Justin just då planet lyfte.




Planet landade efter lite mer än två timmar. Då dom gick ut ur planet möttes dom av skrikande fans överallt. Gången var avspärrad och massa poliser stod där utifall någonting skulle hända, så att Frida och Justin kunde komma sig in till flygplatsen.  Vilket var bra eftersom Kenny var hemma i Atlanta. Justin hade berättat för Frida i planet att han aldrig hade flugit utan Kenny förut.
Justin skrev några autografer då dom var på väg in, det var tillochmed några som ville ha Fridas.
Hon blev förvånad men tyckte samtidigt att det var jättekul.
- Så himla gulliga fans! sa Frida till Justin då dom äntligen kommit in.
- Haha, jag vet! Dom är verkligen bäst! sa Justin glatt.
- Ursäkta mig? sa Frida flirtigt.
- Efter dig såklart älskling. sa Justin och kramade om Frida från sidan.
- Haha, awe! skrattade Frida medans dom väntade på sina väskor.
Då dom hade tagit reda på deras väskor gick dom till den stora entrén där dom möttes av en liten kort man som höll upp en skylt där det stod "Bieber".
Dom gick fram till honom och mannen presenterade sig som Rick. Inte det mest vanliga namnet för någon som verkade komma från Bahamas.

FRIDAS PERSPEKTIV:

Rick visade oss vägen till hans bil, eller om man nu ens kunde kalla den för en bil, det var ett fordon som hade två hjul där bak och ett där fram. Såg ut som en riktigt stor motorscykel av något slag.
Jag och Justin satte oss i baksätet och det bar av till platsen där vi skulle bo.
Justin hade faktiskt inte berättat var vi skulle bo så jag var lite nervös över hur det skulle se ut.
Då vi hade åkt i ungefär en kvart, stannade Rick plötsligt.
- Jag kan inte köra längre än så här, kommer inte att kunna vända då. Ni får ta väskorna och gå sista biten. sa han och började lasta av väskorna.
- Hur långt måste vi gå? frågade Justin.
- Hmm, låt mig tänka.. ungefär en halv kilometer.
- VA?! Hade du tänkt att vi skulle gå i en skog så långt?!
- Lugnlugn, skogen tar slut efter bara några meter.
- Vad kommer sen då?
- Stranden. Var det sista Rick sa innan han lämnade Justin och mig ensamma, mitt ute i ingenstans.

- Jaha, då går vi väl då. sa Justin och tog täten.
"himla tur att jag bara tog två väskor" tänkte jag, det var tungt nog att bära omkring på en stor och en liten väska.
                                                                -----------------------

Efter bara några minuter kom dom fram till en jättestor sandstrand.
- Var ska vi nu då? frågade Frida som inte hade någon aning om var dom skulle.
- Vi ska åt höger tror jag. sa Justin tveksamt.
- Tror du? Justin.. jag orkar inte.
- Nej, jag är säker på att det är till höger. Kom nu Frida, det här klarar vi!
- Okejdå..

Dom fortsatte till höger och just då Frida skulle lägga sig ner och ge upp, fick hon syn på ett hus bara några hundra meter framför dom. Det var otroligt stort för att vara ett strandhus.
- Är det där vi ska bo? frågade Frida och pekade på huset.
- Jepp. svarade Justin.
- WHAT?! Det där är inget hus, det är typ ett slott ju!
- Haha! Vänta tills du får se insidan!
Huset låg på en gräsplätt alldeles intill vattnet och var hur vackert som helst.
Frida fick en ännu större chock då dom gick in i huset.
- Älskling, har du betalat allt det här?! Det är ju helt otroligt! sa Frida och kramade om Justin.
- Yes, men det är lugnt, så dyrt var det faktiskt inte. Ja och nu ska vi njuta!
- Haha om du säger det så..
- Ja, nu packar vi upp!
kort kapitel! förlåt för dålig uppdatering! men nu ska jag fara på innebandymatch! PEACE

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0