justinblovestories

Då var det Dan's tur att kolla chockat på Alfredo.
Jag och Dan tyckte att det lät som en bra idé och började genast komma igång. Mamma kom in i vardagsrummet där vi hade satt oss för att bolla ideér. Hon kollade på Dan och Alfredo.
"Tack för hjälpen grabbar.." Sa mamma och skakade på huvudet. Vi skrattade och fortsatte att skriva och Dan spelade några ackord på gitarren.
Det fanns ingen garanti att hon skulle ta tillbaks mig, men det var värt ett försök.

---

 

Fem dagar gick, utan att jag hörde av något från Justin. Jag hade sett honom på nyheterna ibland, de pratade främst om hans turné men också om mig. Eller den så kallade "okända tjejen som stulit Justin Biebers hjärta". På de lokala nyheterna hade det kommit upp ett bildspel med bilder på oss två. Reportern hade även fått en intervju med Justin. Då hon frågade honom vem tjejen på bilden var så höll jag andan. 
"Hon var..eller hon är en tjej som jag älskar jättemycket, men vi är bara vänner" Jag andades ut, vi var ju inte ens vänner längre. För vänner hör väl av sig till varandra? Vänner träffar väl varandra? Jag hade övervägt att ringa honom men jag ville inte bli ännu mer ledsen. Jag hade gråtit nog. Tanken på att jag grät så mycket fick mig att tro att jag kanske varit lite töntig. Jag menar, det var ju jag som hade gjort slut med honom. Justin hade ju inte gjort någonting alls. Jag hade flera gånger lyft på luren och slagit hans nummer för att sedan snabbt lägga på. Det kanske var bäst som det var, det kanske var dags att glömma honom.. Det enda problemet var att jag inte ville göra det, jag älskade honom fortfarande. 

Jag hade bett om ursäkt till Jessica och hon hade förlåtit mig snabbt. Vi spenderade mer och mer tid med varandra och allt började kännas nästan som vanligt igen. 
På en onsdag då jag väntade på att Jessica skulle komma över så knackade det på dörren. Jag trodde att det var Jessica så jag sprang för att öppna, då jag öppnade dörren så var det inte Jessica som stod där. Det var Justin. 
Jag svalde hårt. Pappa var hos Pattie och Lucas hos en kompis. Det fanns ingen som kunde rädda mig ur situationen.  
Justin sken upp.
"Emily! Du anar inte hur glad jag är att få se dig" 
"Justin.. jag-" Han stoppade mig innan jag ens börjat. 
"Jag vet att du förmodligen inte vill ha mig här och jag respekterar det. Men kan vi inte prata?" 
"Prata på" Sa jag lite kyligt.
"Jag saknar dig Emily, verkligen" Han kollade in i mina ögon och jag kände hur det stack till i hjärtat. Han var så fin. 
"Jag saknar dig också..men det är bäst så här" Varje ord tog emot.
"Varför kan vi inte få det att funka? Det skulle kunna gå, bara vi försöker!" 
"Justin..gör inte så här mot mig. Du måste gå nu" 
"Ring mig om du vill träffas någon gång och snacka på riktigt. Du har mitt nummer Emily. Jag älskar dig, det vet du" Just då jag tänkte gå in och stänga dörren så tog han tag i min hand. Jag kände den där pirriga känslan i hela kroppen. Just när tårarna började tränga sig fram i ögonvråna hörde jag Jessicas röst:
"Omg.. d-d-det är v-v-erkligen du! Du är.. j-jag kan inte f-fatta det!" Stammade hon rejält.
Justin vände sig om förvånat mot henne och log ett snett leende. 
"Abröt jag n-någonting? J-j-jag kan gå in och v-vänta om ni vill prata k-klart" Sa hon helt till sig och nästan skuttade runt. Hon var på väg in i huset.
"Det är okej Jessica. Justin skulle just gå" Sa jag ännu kyligare än förut. Jag undvek att kolla Justin i ögonen.
Han gick fram till mig och gav mig en lapp sedan vände han sig om och försvann. jag sprang in i huset tätt följd av Jessica. 
"Gumman, hur mår du? Är du okej?" Frågade hon mig och kramade om mig hårt. 
"Nej jag är inte okej.. jag kan inte sluta tänka på honom Jessica.. han vägrar försvinna ur mitt huvud!" 
Jag vecklade sakta ut lappen, där stod det "MTV 21.00♥".
"Vad står det?" Frågade Jessica nyfiket och jag visade henne lappen. 
"vad menar han med det?" Frågade hon.
"Jag vet inte, vi får väl se" Sa jag undrandes. 

Resten av dagen var vi uppe i mitt rum, men vi gjorde något som vi inte hade gjort på jättelänge. Vi pratade. Pratade om allt möjligt, speciellt om Justin.
"Men, varför sa du ingenting?" Frågade Jessica då vi just börjat komma in på ämnet.
"För att jag var rädd att du skulle berätta för alla, och bry dig mer om honom än mig.. om du förstår vad jag menar" Sa jag och suckade. 
"Jag förstår, men det kommer aldrig att hända. Jag kommer alltid att älska dig mer än någon världskändis gumman!" Sa hon och kramade om mig.
"Aw, jag kan inte fatta att jag inte berättade tidigare. Förlåt" Sa jag och besvarade hennes kram.
"Det är lugnt.. men du, undra vad som kommer att hända ikväll" 
Jag frös till.
"Det undrar jag med.." 
Jessica kände på sig att jag inte ville prata med om det, så hon lät det vara. 

På kvällen då klockan blivit 10 i nio så satte vi oss framför TVn. Jag var nervösare än någonsin. Jag hade oroat mig för den stunden ända sen jag fick se vad det stod på lappen. 
Vi satt stilla länge, ända tills klockan blivit 2 minuter i nio. Jessica kollade på mig och räckte fjärkontrollen till mig. Jag tog ett djupt andetag och tryckte sedan på TVn.  Jag bläddrade fram genom kanalerna tills det stod MTV på skärmens vänstra hörn. 
Högtalarna fylldes av skrikande tjejer och applåder.
"Om bara några minuter så kommer ni att få ett exlusivt framträdande av världstjärnan och flickidolen Justin Bieber!! Ni kommer att få höra honom framföra hans alldeles nya låt "Can't live without you" som handlar om han kärlek till en väldigt speciell tjej som gjort slut med honom. Spännande! Men just nu så ska vi kolla in Bruno Mars nya musikvideo!"  

---

Förlåt för jättedålig uppdatering.. skärpning Jennifer!! Kommentera gärna:)!