One Less Lonely Girl - chapter 14

"Jaha jasså, det var ju väldigt snällt av dig. Vi ses väl sen då Justin. Emily, ta och kom in nu" Sa pappa, han strök mig på kinden och skakade Justins hand sedan gick han in till huset igen. 
"Tror du att han upptäckte något?" Frågade Justin och verkade lite orolig. 
"Du kan vara lugn.. om han hade sett något så skulle du märka det direkt. Vi ses, Justin" Svarade jag och kysste honom snabbt innan jag slank in till huset.



Jag sprang snabbt upp till övervåningen för att undvika ytterligare frågor från pappa.
Det lyckades tyvärr inte något vidare, just då jag skulle byta om till mitt pyjamaslinne så knacka pappa på dörren och suckade.
"Kom in.." Sa jag och pappa steg in i rummet. Han satte sig på skrivbordsstolen och jag på sängen.
"Jo.. Asså, du har umgåtts ganska mycket med Justin på senaste tiden.. Är det något mellan er två?" Frågade pappa och jag kunde se att han var nervös. Jag blev förvånad över frågan och stammade fram:
"Va? Nej..asså, nej d-det är ingenting mellan oss.." Svarade jag och tittade ner på min fötter.
Pappa verkade lättad.
"Jaha.. men det var ju..eller..okej." Svarade pappa och verkade faktiskt glad över mitt svar. Jag blev generad men blev samtidigt arg på honom. Jag fick väl vara tillsammans med vem jag ville? Hur skulle han a reagerat om jag hade svarat ärligt om mig och Justin?
Vi satt tysta en stund.
"Jag funderar på att fria till Pattie.." Sa pappa och jag greps av panik.
"VA?!.. eller jag menar, varför det?"
"Haha, jag älskar henne verkligen Emily"
Sa han och ignorerade min reaktion.
"Det förstår jag väl..men tycker du inte att det är för tidigt?" Frågade jag honom och han kollade lite surt på mig.
"Nej det gör jag väl inte.. jag vill dela resten av mitt liv med henne. Jag trodde att du skulle förstå det Emily" Sa han och kollade ner i golvet. Jag gick fram till honom och gav honom en kram.
"Jag gör det, jag förstår precis. Förlåt pappa, jag blev bara så förvånad"
Pappa log och pussade min panna.
"Det är lugnt.. vi kan prata med om det sen. Godnatt gumman"
"Godnatt pappa"
Han gick ut ur mitt rum och stängde dörren.
Det dröjde länge innan jag kunde somna, jag låg och tänkte på Justin hela tiden. Hur hans läppar hade känts så bra mot mina. Hans stora leende som gjorde så att jag också börjat le.
Plötsligt så pep mobilen till. Jag hoppades verkligen på att det skulle vara Justin.
Mina ögon fylldes med tårar då jag läste smset.
"Vi kan inte vara tillsammans Emily.. Det funkar inte. Våra föräldrar är ju det och det skulle bara bli konstigt..hoppas du förstår" Stod det.
Hur kunde han göra så där? På sms dessutom!
Jag klev upp ur sängen och kände plötsligt ilskan pressa sig fram, jag tog ett stort steg mot skrivbordet och välte ner det. Jag fortsatte sedan mot sängbordet och välte omkull det också. Min "The Devil Wears Prada"-poster rev jag sönder i små bitar.
Då fick jag syn på fönstret. Månen lyste in genom det alldeles oskyldigt och skapade en skräckfilmskänsla över hela rummet. Jag gick sakta fram till fönstret och kollade ut. Eftersom mitt sovrum låg på andra våningen så var det långt ner till marken. Fönstret var öppet och jag kunde känna en kall luft blåsa in på mig från den lilla springan. Jag öppnade fönstret helt och lutade mig fram för att kunna se marken bättre.
Plötsligt så rusade pappa in till rummet och jag vände mig så hastigt om att jag tappade balansen. Jag försökte med panik ta tag i fönstret men utan tur och jag föll.
Just då vaknade jag upp och, alldeles kallsvettig och anfådd.
Det hade bara varit en dröm.
Jag strök bort håret från ansiktet och andades ut. Mobilens skärm lyste och jag såg att jag hade fått ett sms. Det var från Justin.
"Godnatt älskling. Vi ses snart igen!xx" Löd det.
Jag log, inte ett enda ord om att göra slut.


Månaden passerade förbi snabbt, jag var med Justin så ofta som jag kunde. Han åkte dock iväg till europa under maj och var borta till juni. Under den tiden spenderade jag mycket tid med Jessica. Då vi hade fått sommarlov och det hade blivit så varmt att man kunde bada så kunde man hitta oss på stranden ungefär varje dag.
Då Justin kom tillbaka så fortsatte jag att vara med Justin. Jessica tyckte att det var extremt konstigt att jag inte hade lika mycket tid att umgås med henne som förut. Jag var tvungen att ljuga återigen, precis som jag hade gjort i två månader. Det värsta var att jag hade blivit van vid att göra det. Det kändes inte lika hemskt. Men när jag tänkte efter så var det ju det, om inte ännu hemskare. Jag stod mellan min bästa vän som funnits där för mig sen vi var små och min pojkvän som ingen visste att jag hade.


På morgonen den 22 juni då jag vaknade lyste solen starkt in genom fönstret. Inte ett enda moln på himmelen så långt ögat kunde se. Det var rekordvarmt i hela LA, hela 38 grader.
Jag visste precis vad jag ville göra, och det var att bada.
Efter att jag hade klätt på mig och ätit frukost så ringde jag till Jessica. Jag tänkte att hon kanske hade lust att fara till Manhattan Beach med tanke på att det var väldigt längesen vi hittade på någonting. 
"Hallå?" Svarade en manlig, bekant röst. Vilket var konstigt eftersom jag ringde till hennes mobil. 
"Ehm..hej. Visst är det här Jessicas nummer?" Frågade jag killen nervöst.
"Emily? Emily Robins?" Jag blev chockad då han sa mitt namn, hur kunde han veta vem jag var. 
"Ja det är jag" 
"Åh, okej! Det är Chris Smith. Jessica är i duschen, men kan jag lämna ett meddelande?" 
"Jaha hej! nej det är lugnt, jag tänkte bara om hon ville hitta på någonting men jag förstår att hon är upptagen. Hejdå
!" Svarade jag snabbt och la på. 
Jessica och Chris har varit tillsammans snart en månad. Han sommarjobbade på dagarna så det var därför Jessica hade möjlighet att vara med mig så mycket som hon hade varit.
Jag ringde Justin och kollade om han hade lust. 
"Hey älskling" Svarade han och jag sken upp. 
"Hej Justin.. vad gör du?" 
"Jag är i stan, håller på med en fotografering för Rolling Stone."
"Jaha..okej. Tänkte om du ville ta en tur till stranden med mig, men vi får väl ta det någon annan dag då."
"Men.. men dom ska bara fota sista outfiten på mig sen är vi klara. Jag kan komma hem till dig efter att jag hämtat mina badkläder?"
"Åh okej! Det blir bra, vi ses då Justin!"
"Jag kommer vid 12, hejdå Emily!"

Förlåt för att ni har fått vänta så länge. Hoppas ni gillar kapitlet iallafall! Bieberlove♥

Kommentarer
Postat av: Melissa

:O



speachless, så bra<3

speakless kanske det stavas elr nå<3

2011-09-04 @ 21:58:25
Postat av: S

SÅ JÄVLA BRA!

du måste skriva VARJE DAG!

gaaaaaahhh det finns ju typ inga ord att beskriva hur bra den här novellen är.

2011-09-04 @ 22:23:01
URL: http://sannaesliv.blogg.se/
Postat av: Thi

AWESOME!



Du måste skriva varje dag.

Du är bäst på att skriva!



Älskar den här bloggen och novellen. <3<3<3<3<3

2011-09-04 @ 22:55:26
Postat av: Nathalie <33

Jag älskar den här novellen så jävla mycket så jag bara dör



Du måste skriva varjedag kom igen vi har väntat länge nu så du får jobba i kapp ;) <3

awsome kapitel

2011-09-06 @ 22:50:04
Postat av: Matilda älskaren

Men Gud vad bra kapitel men du har tappat många läsare va?

Nu får du ta och komma i kapp!!!

Skriv typ i-2 kapitel idag snälla då är du bäst och då har du kommit ikapp lite iallafall <3 :)

2011-09-08 @ 12:15:01
Postat av: Love <3

Snälla kom igen och skiv jag vill ha mer kapitel så kom igen nu :)

2011-09-10 @ 23:14:08
Postat av: linnhalldin

Amazing ! I love it! fortsätt skriva, vill ha mera nu !! :)

2011-09-11 @ 16:14:39
Postat av: Linkiiiiii:]

Bäst för dig att du skriver jenki så du vält tjändiiiiis :]

2011-09-11 @ 23:38:09
Postat av: Maja

Fortsätt!! Måste få en fortsättning! Så sjukt bra!<3

2011-09-12 @ 20:47:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0